Läste precis på Kostdoktorns forum om att ta sig tid och laga mat tillsammans med barnen och minns min farmor som räddade mig från min mor dietistens hysteriska lightträske. Hemma hos oss bestod frukosten av te med lättmjölk eller skummjölk och lätt@lagom på pågens färdigskivade fullkornsbröd som smakade sött tillsammans med drabantost (typ gummi). Farmor köpte gräddost och Havarti. Hon mörade oxfilé tills den var grön (hm), vi kokade krabbor och jag fick lära mig ätproceduren för skaldjur. När avokado och kiwi kom till Sverige var det hos henne jag åt det först. Vi lagade lammkotletter och lurade farfar som tyckte lamm smakade kofta (om han visste om det). Vi stekte pannkakor på vatten och grädde, de blev frasigast så och bakade Hirams tårta med hemgjord aprikosmarmelad. Hemma hos oss gjordes citronfromage med hjälp av en pulverpåse från Ekströms medan farmor gjorde ananasfromage och visade hur man hanterade gelatinet så det inte blev klumpar. Farfar älskade ostkaka, men hade nog aldrig smakat en Frödinge förrän han hamnade på sjukhemmet, farmor gjorde ostmassan själv med hjälp av löpe från Apoteket. Jag är denna starka men dock inte alltid sympatiska kvinna evigt tacksam för allt hon lärt mig i köket! Dessutom lärde hon mig virka världens bästa grytlappar.

Oj så gott det var, men det blev nog lite mycket,: äggröra med västerbottenost i och lite bladpersilja. Måste smälta lite innan det är dags attj obba igen.

Ibland tänker jag på fel grejer, som på att jag är alldeles för fet, att jag har karpaltunnelsyndrom i bägge händerna och att blodtrycket är högt, borde ju istället tänka på att jag faktiskt håller på att gå ner i vikt, att LCHF funkar, att jag är stark, att jag aldrig har ont i ryggen, att jag har en snäll mage som tål vilken kost som helst, ja typ så. För livet är kort och döden är jäävligt lång!

Om jag skulle (teoretiskt) banta bort vartenda gram fett i min kropp skulle jag (om jag under en sån process lyckats behålla muskelvikten) ändå väga normalt, inom BMIspannet 18,5-24,9 som är det normaltviktiga spannet. En kvinna har normalt ca 20-30% kroppsfett, svältgränsen går vid 14%. Om jag hade den maximala normala fetthalten 30% till nuvarande muskelvikt skulle mitt BMI vara 26,5, alltså övervikt. Nuförtiden ska ju problemet vara att trots att kvinnor har ett lågt BMI så är fettprocenten alltför hög, jag tycks ha det motsatta problemet, vilket jag hellre har, släpar gärna runt på några kilo extra om det är muskler de består av!

Vad ska jag göra efter mina tio fakirveckor då? Min plan är att svänga in på strikt LCHF och äta något mer kolhydrater och maxa på 20g per dag och fortfarande ligga på 1g proteiner önskat kroppsviktskilo och fritt fett. Sedan hade jag tänkt dra igång dagliga powerwalks, hade tänkt tappa lite mer barlast före detta motionsprojekt men det går ju så långsamt nedåt så det är väl lika bra att börja. Med mitt schema skulle det funka bäst på morgonen före frukost. Dessutom vill jag stabilisera ketosen och då tycks bara träning vara det som hjälper, frågade om detta på Kostdoktorns forum igår.

Minus två hekto sedan igår, den sammanlagda viktnedgången är minus 10,8 kilo på 64 dagar, innebär en viktminskningstakt på 169 gram per dag. Igår blev det hemgjord kycklingleverpastej på Dzenas knäcke med saltgurka till lunch och biff stroganoff på sista oxfilen tillmiddag. kolhydratintaget blev högt, men det är faktiskt något lägre i verkligeheten för creme fraichen jag använde har lägre halt än vad som är listat i Näringsguiden. 1129 kcal, 4% kolhydrater 10g, 16% protein 46g och 80% fett 100g. Idag får det bli ägglunch. Och ikväll blir det Skaldemanbiffar.